Vid vansinnets brant

Ja, jag lever fortfarande men det är i ett fängelse av psykologisk terror, ständigt i ett tillstånd av manisk panik och rädsla som gränsar till det hysteriska. Nu undrar någon; har hon en brutal älskare? Grannar som terroriserar henne dag som natt? Blir hon förföljd och hotad på daglig basis av skumma typer? Nej, kära läsare, mitt problem är långt värre än så. Jag har duvor på balkongen, stora, feta, äckliga duvor.

De som känner mig vet att jag har en ogrundad fobi mot just fåglar och även om mitt största problem alltid har varit med den mindre varianten av denna bevingade ohyra, så har min skräck just nu fått ett uppsving på grind av dessa enorma duvor som envisas med att sitta på min balkong och även på fönsterbrädet utanför mitt sovrumsfönster där de knackar på rutan när de inte är... närgångna med varandra.

Detta har pågått hela hösten och vintern även om det blev bättre när det började snöa för ett par veckor sedan. Men så snart snön smälte bort igen och det började regna, så kom även duvorna tillbaka och det med besked. I går kväll när jag öppnade balkongdörren för att kliva ut och röka, blev jag nästintill attackerad av två duvor som i desperation försökte ta sig bort fron den plötsligt öppnade dörren.

Det är inte första eller ens andra eller tredje gången detta händer. Först var det bara en duva som kom varje kväll för att sitta i hörnet av min balkong. Sedan blev det två och på senaste tiden har det varit tre som sitter där och trycker på kvällarna. På dagtd är det ännu värre, då kan det sitta fyra, fem stycken på balkongräcket och ytterligare ett par stycken utanför sovrumsfönstret.

Det är äckligt och irriterande, min balkong är täckt av fågelskit och de otäcka krypen lter mig sällan eller aldrig få en ordentlig sovmorgon efetrsom de sitter och pickar på rutan ett par timmar innan jag faktiskt måste kliva upp ur sängen. I ren desperation har jag svalt min rädsla och kan nu stå en och en halv meter ifrån dem medan jag försöker schasa bort dem men de är envisa och jag börjar så sakta förlora förståndet.