söndag 9 januari 2011

Jag vill ha en egen Rut, som kan komma hit

Idag har varit en sån där dag när jag lärt mig något om mig själv. Dagens lektion; jag har inte en aning om hur stora energiresurser jag har. Ta en så enkel sak som att städa. Jag städar lite här, jag hänger lite tvätt där, jag äter lite mat, jag vattnar blommorna, jag laddar diskmaskinen, jag kollar lite på TV, jag städar lite mer. Det här är alltså den lates version av att städa och jag gjorde inget mer ansträngande än skurade toaletten.

Ändå är jag helt slut nu, sitter och gäspar och känner mig helt matt, ungefär så trött som jag förr kunde bli efter ett riktigt intensivt gympapass. Inte för att jag har sämre kondis numera (om något är den nog bättre) eller för att jag äldre och med svagare muskelstyrka (även om de sakerna kan spela in också), utan helt enkelt för att jag har väldigt sparsamma energiresurser och jag lär mig aldrig att hushålla.

Min smarta tanke var att gör jag lite i taget så kan jag omöjligen bli trött. Så var inte fallet. Inte heller funkar det att göra allt på en gång för då lurar jag bara kroppen till att inte fatta hur trött den är förrän jag är färdig och allting bara stänger av. Mer än en gång har jag funderat på om min energinivå kanske behöver en Rut, men samtidigt känns det ganksa löjligt. Inte fan har förskollärare en Rut hemma i lägenheten i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar