Ärlighet, olämplighet och sexiga framtidsplaner

Jag kan antagligen uppfattas som en mycket splittrad person. Ena stunden vill jag vara till lags och gör nästan vad som helst för att andra ska tycka om mig. Andra stunden säger jag de mest olämpliga saker vid de absolut sämsta tidpunkterna och är så brutalt ärlig att det sårar andra människor. Jag ljuger inte och har aldrig gjort, men ibland försöker jag vara lite mindre ärlig och lite mer finkänslig.

Tyvärr är jag inte särskilt bra på att vara just finkänslig och säger de mest hemska saker till och om andra människor. Inte för att medvetet såra dem utan för att jag vill säga sanningen, min sanning. Jag vill inte dölja vad jag tycker och tänker men eftersom det inte är accepterat att bete sig som en bitch i världsklass oavsett orsak, så försöker jag ändå att tona ner min okänsliga sida.

Denna benägenhet att säga opassande saker stannar inte vid att säga sanningen om folk, jag skämtar även om saker man inte "får" skämta om, säger galet olämpliga vid helt fel tidpunkt och har fortfarande inte vid trettioett års ålder lärt mig att hålla käften. Ibland har jag vett på att tala om för folk att de inte ska ta åt sig av vad som är på väg ut ur min mun, men oftast missar jag det.

Nu kanske ni tycker att om jag vet redan på förhand att någon kan ta åt sig så borde jag väl ändå kunna hålla tyst. Men se, där har ni fel, kära läsare. Jag är inte en person som håller tillbaka om jag tror att jag kan komma undan med det, och faktum är att allt som oftast kan jag komma undan med det mesta. Jag hoppas det beror på att folk inser att jag faktiskt skmtar och inte menar något illa.

Till och med när jag försöker vara till lags istället för att vara opassande och chockerande, brukar den här sidan av mig skina igenom. Det går liksom inte att dölja att det är något mer som ligger och bubblar precis under ytan, något stort och hemskt och ibland hysteriskt roligt som bara måste få komma ut. Om jag inte snabbt lämnar området brukar dessa små hemskheter til sist se dagens ljus.

Nu vet jag att det var länge sedan jag skrev något riktigt hemskt och opassande här på bloggen, mestadels eftersom jag inte kommit på något att skriva om som jag inte redan skrivit om tidigare. För jag har ju redan talat om vad jag tycker om folk som äter för mycket eller för lite; hur prins Daniel ser ut som Boxer-Robert och hur det faktiskt är roligt med skämt om 11 september och andra liknande händelser.

Det enda ämne jag inte riktigt varit inne på är antagligen sex. Något jag visserligen har starka åsikter om; allt från porrindustrin till samlagsställningar, men det har liksom aldrig blivit av att jag skrivit om det. Jag kan inte ens säga varför eftersom inte ens detta ämne, som många antagligen tycker är något privat mellan två personer, är något som jag anser vara heligt eller förbjudet att skriva om.

Nu säger jag inte att ni kan vänta er inlägg här om sex oxh samlevnad men eftersom jag skrivit om nästan allting annat kanske det är dags att skriva något om vad som kan hända mellan två eller fler människor om de verkligen tycker om varandra... eller ja, ni vet, om andan faller på. Kanske gör jag några fler tillspetsade inlägg om genus också om jag någonsin får tummen ur och börjar skriva på riktigt igen.