När något ska hända så ska det fanimej hända allt på en gång och i slutet av den här månaden blir precis en sådan tid. Jag har vetat i ett par månader nu att den 30 mars ska jag ta ledigt från jobbet för att hjälpa mamma flytta. För en vecka sedan fick jag ett brev om att den 28 mars har jar en tandläkartid för att laga en trasig tand och häromdagen kom brevet om ny MRI den 29 mars.
Så inte bara måste jag ta en hel dag ledig, jag måste även ta ut komptid två förmiddagar och jag vill inte behöva göra något av det. En sak som är bra med att allt sker samma vecka är att min tandläkarskräck långt överstiger min klaustrofobi så att åka in i det där röret kommer jag väl knappt bry mig om den här gången... ja, där har vi silverkanten på orosmolnen ta mig tusan.
fredag 9 mars 2012
torsdag 8 mars 2012
Datorexperten
Eftersom min datorn bestämt sig för att testa mitt tålamod och det tålamodet håller på att sina efter en vecka på en för all del söt och behändig, men ack så liten, laptop, har jag nu genomfört ytterligare en operation på burken. Jag är inte särskilt haj på datorer, i alla fall inte på deras insidor, men det är rätt otroligt vad man kan lära sig att göra online.
Efter en hel del reserach och ett flertal misslyckade försök med än det ena, än det andra, har jag nu på kvällen varit inne i det allra heligaste och med risk för liv och lem avlägsnat ett CMOS batteri för att se om jag på så sätt jag göra en reset av mina BIOS. Visst låter det som att jag vet exakt vad jag pysslar med? Eller kanske inte men litegrann i alla fall.
Om ett par timmar planerar jag sätta tillbaka batteriet för att se om det hela haft någon effekt. Egentligen så som jag förstått det, behövs det bara en kvart men jag tar det säkra före det osäkra eftersom jag också läste att en person hade ute batteriet i tre timmar innan han satte tillbaka det och jag vill ju inte vara sämre själv även om jag satsar på två timmar.
Förhoppningsvis ska detta fungera och jag kommer inte få en elektrisk stöt och dö medan jag håller på. Det vore ju snöpligt om jag faktiskt lyckades fixa problemet men dö på kuppen. Inte värt att tänka på ett sådant elände. Jag kommer istället luta mig tillbaka och anta att jag nu är en expert på datorer som faktiskt kommer lyckas med mitt experiment.
Efter en hel del reserach och ett flertal misslyckade försök med än det ena, än det andra, har jag nu på kvällen varit inne i det allra heligaste och med risk för liv och lem avlägsnat ett CMOS batteri för att se om jag på så sätt jag göra en reset av mina BIOS. Visst låter det som att jag vet exakt vad jag pysslar med? Eller kanske inte men litegrann i alla fall.
Om ett par timmar planerar jag sätta tillbaka batteriet för att se om det hela haft någon effekt. Egentligen så som jag förstått det, behövs det bara en kvart men jag tar det säkra före det osäkra eftersom jag också läste att en person hade ute batteriet i tre timmar innan han satte tillbaka det och jag vill ju inte vara sämre själv även om jag satsar på två timmar.
Förhoppningsvis ska detta fungera och jag kommer inte få en elektrisk stöt och dö medan jag håller på. Det vore ju snöpligt om jag faktiskt lyckades fixa problemet men dö på kuppen. Inte värt att tänka på ett sådant elände. Jag kommer istället luta mig tillbaka och anta att jag nu är en expert på datorer som faktiskt kommer lyckas med mitt experiment.
måndag 5 mars 2012
Dumdristighet?
Idag är en sådan där dag som jag skrev om i förra veckan, när min MS-fatigue fått mig att förlora en stor del av dagen och det är fortfarande mycet som ska hinnas med. Fast då, i förra veckan, somnade jag ju sent på eftermiddagen och idag somnade jag halv ett så det är en enorm skillnad och jag ska allt hinna med att både handla (och tränat om jag inte varit så snorförkyld).
Jag har ju hört att det inte är bra att träna när man är sjuk och det fick jag erfara igår. Efter några dagars önskan om att bara få stilla somna in för att slippa ifrån allt vad förkylning hette, kände jag på söndagen att jag kanske inte hade feber i alla fall. Det blev alltså ett 45 minuters-pass och jag trodde fanimej att hjärtat skullle slå sönder revbenen på mig redan efter fem minuters uppvärmning.
Jag fick lägga om tanken lite och köra betydligt lugnare och efteråt önskade jag ändå att jag låtit bli. Det där välmåendet som brukar infinna sig fanns inte att skåda och mest av allt kände jag mig bara ännu sjukare och eländigare än innan jag började. Idag ska jag, trots gårdagens motgång, ändå försöka men kanske dra ner på tiden lite och köra ett lättare pass än jag vanligen gör.
Hade lit feber i morse på jobbet och hostar fortfarande nätterna igenom, men jag känner mig ändå relativt mycket bättre än jag gjorde i helgen. Nu hoppas jag att alla förkylningar och influensor åt helvete så att våren kan gå i friskhetens tecken men när man arbetar med barn så är det något av ett lotteri när man är frisk och inte. Det hade varit spännande om det inte varit så hemskt att vara sjuk.
Jag har ju hört att det inte är bra att träna när man är sjuk och det fick jag erfara igår. Efter några dagars önskan om att bara få stilla somna in för att slippa ifrån allt vad förkylning hette, kände jag på söndagen att jag kanske inte hade feber i alla fall. Det blev alltså ett 45 minuters-pass och jag trodde fanimej att hjärtat skullle slå sönder revbenen på mig redan efter fem minuters uppvärmning.
Jag fick lägga om tanken lite och köra betydligt lugnare och efteråt önskade jag ändå att jag låtit bli. Det där välmåendet som brukar infinna sig fanns inte att skåda och mest av allt kände jag mig bara ännu sjukare och eländigare än innan jag började. Idag ska jag, trots gårdagens motgång, ändå försöka men kanske dra ner på tiden lite och köra ett lättare pass än jag vanligen gör.
Hade lit feber i morse på jobbet och hostar fortfarande nätterna igenom, men jag känner mig ändå relativt mycket bättre än jag gjorde i helgen. Nu hoppas jag att alla förkylningar och influensor åt helvete så att våren kan gå i friskhetens tecken men när man arbetar med barn så är det något av ett lotteri när man är frisk och inte. Det hade varit spännande om det inte varit så hemskt att vara sjuk.
söndag 4 mars 2012
Paniken är total
För några timmar sedan gick jag ifrån datorn för att ordna ett litet mellanmål. När jag kom tillbaka hadedatorn dött och startat om sig själv men fastnat i boot-läge och vägrade fortsätta starta upp datorn. Tyvärr har jag ännu inte lyckats lista ut vad problemet är så just nu använder jag min laptop medan jag försöker komma på hur jag ska göra för att fixa problemet.
Tyvärr vet jag inte exakt vad som är problemet så att fixa det har visat sig vara extremt svårt. Det går att stata i felsäkrat läge ungefär var tredje försök men resten av gångerna så fastnar datorn i boot-läget och efter ett tag så säger den åt mig att sätta i systemsdisken och trycka på Enter. Lättare sagt än gjort eftersom jag inte har någon jäkla systemsdisk.
Jag måste erkänna att jag inte är något datorgeni, långt ifrån det och jag vet faktiskt inte vad jag sysslar med. Det stör mig ungefär lika mycket som det faktum att datorn klappade ihop från början. Man tycker ju att den borde vara mer tacksam när jag tar så väl hand om den, aldrig tvingar den att överanstränga sig och bara kör snälla och säkra program.
Vad mer begär den liksom? Otacksamma plåtniklas! Jag behöver inte ens ha internet om den vill strula med mig men all min musik och alla mina filmer körs på datorn och dem kan jag inte leva utan. Vilket säkert är vad den jäkla maskinen vet och plågar mig med... Eller så är det ett dött objekt utan känslor eller baktankar och lär inte känna smärta när jag slår ihjäl den.
Tyvärr vet jag inte exakt vad som är problemet så att fixa det har visat sig vara extremt svårt. Det går att stata i felsäkrat läge ungefär var tredje försök men resten av gångerna så fastnar datorn i boot-läget och efter ett tag så säger den åt mig att sätta i systemsdisken och trycka på Enter. Lättare sagt än gjort eftersom jag inte har någon jäkla systemsdisk.
Jag måste erkänna att jag inte är något datorgeni, långt ifrån det och jag vet faktiskt inte vad jag sysslar med. Det stör mig ungefär lika mycket som det faktum att datorn klappade ihop från början. Man tycker ju att den borde vara mer tacksam när jag tar så väl hand om den, aldrig tvingar den att överanstränga sig och bara kör snälla och säkra program.
Vad mer begär den liksom? Otacksamma plåtniklas! Jag behöver inte ens ha internet om den vill strula med mig men all min musik och alla mina filmer körs på datorn och dem kan jag inte leva utan. Vilket säkert är vad den jäkla maskinen vet och plågar mig med... Eller så är det ett dött objekt utan känslor eller baktankar och lär inte känna smärta när jag slår ihjäl den.
lördag 3 mars 2012
Fel men ändå helt rätt
Jag gjorde ett personlighetstest på Jobbsafaris hemsida för att se vilken personlighetstyp jag var och vilket yrke som skulle passa mig bäst om jag kunde arbeta med precis vad som helst. Jag kan ju säga att förskollärare inte fanns med på den slutliga listan trots att det är ett arbete jag trivs mycket bra med. I det här inlägget tänkte jag i alla fall dela med mig av vad Jobbsafaris test kom fram till om mig.
Extrovert (E)
Du upplevs ofta av andra personer som en pratsam människa som sprider energi och väcker entusiasm hos andra. Du fokuserar gärna på människor och saker omkring dig. Du funderar ofta inte så länge på en fråga eftersom du vanligtvis har ett snabbt svar redo. Sitter du i möte, hamnar du ofta i livliga diskussioner med en större grupp människor. När du får e-post svarar du helst kortfattat eftersom du hellre kommunicerar ansikte mot ansikte med andra människor. Du har ett behov av att diskutera dig fram till en lösning under ett möte istället för att fundera över det ensam. Du tänker bäst när du pratar. Du får ofta försöka dämpa dig så att de mer introverta i gruppen får komma till tals.
När du lägger fram något börjar du ofta med fakta och konkreta exempel som talar om hur de kan användas i praktiken. Du presenterar ofta detaljrika förslag med idéer som är realistiska och baserade på praktisk erfarenhet. Dina förslag på lösningar till de problem som eventuellt uppstår, kan oftast användas omedelbart och genomföras med en gång. Du är ofta bra på att förbättra förslag och lösningar på problem som uppstår inom de angivna ramarna. Dessutom kommer du även att uppleva att det ofta är du som är med och ser till att den fastställda agendan följs under möten.
När du presenterar ett förslag är det ofta kort och koncist, och du har oftast undersökt fördelar och nackdelar för varje alternativ. Ditt sätt att lägga fram förslagen på är intellektuellt betonat, kritiskt och objektivt och om du ska överbevisas om att saker kan göras på ett annat sätt, krävs det motsvarande logiska och opersonliga argument för att du ska ta med dem i dina överväganden. Du börjar gärna med att förklara mål och avsikter med dina förslag. Om du ska arbeta med andra uppgifter än de du har tänkt dig, behövs oftast en del tid undet mötet för att motivera dig. Du betraktar gärna de mänskliga faktorerna som något som bara behövs tas med i beräkningen i sista hand, när de sakliga frågorna är beslutade.
Du värdesätter ofta planer med strama tidsramar. Du bryr dig inte om ifall det inträffar överraskningar i samband med den fastslagna planen, varför du gärna vill informeras snarast om ändringar. Du förväntar dig oftast att andra runt omkring dig genomför sina uppgifter inom avtalad tid och du ger ofta klart uttryck för deras ståndpunkter och beslut. När andra hör dig tala, pratar du om resultat och uppnående av mål, och vid möten är du ofta fokuserad på de uppgifter som ska utföras.
"Fokus på att strukturera arbetsuppgifter så att målet kan nås"
ESTJ-typer är ofta rationella, lojala och beslutsamma personer, de gillar struktur, planering och effektivitet. Deras främsta talang är att strukturera och skapa ordning i saker och ting, så att arbetsuppgifter kan avslutas. De är bra på att följa upp och berömma de personer som har utfört arbetet. De passar bäst för att arbeta inom existerande strukturer efter uppgjorda procedurer.
För ESTJ-typer är det viktigt att organisationen eller företaget är strukturerat och välorganiserat, så att de kan bygga upp välfungerande procedurer för att utföra arbete. Man hittar därför oftast denna typ i hierarkiska organisationer. Ofta hittar man ESTJ-personer i jobb där de kan utnyttja sin begåvning för att strukturera och bringa ordning i saker och ting snabbt och effektivt, så att målet kan nås. Därför hittas de oftast inom;
Jag kan nog hålla med om en hel av detta; jag talar oftare än jag tänker efter men oftast eftersom jag redan har en åsikt om ämnet och därför ett färdigt svar; jag gillar att diskutera men kan ibland prata för mycket och har även en tendens att köra över folk, inte för att jag vill försöka tysta dem utan efetrsom jag är så inne i det jag själv försöker få fram att jag inte märker att de också har något att säga.
Att jag tänker bäst när jag pratar är en av anledningarna till att jag hemma ibland pratar högt för mig själv, särskilt när jag håller på med flera saker samtidigt. På jobbet blir det oftast så att jag börjar säga en sak men medan jag pratar om den saken så hinner fyra nya idéer dyka upp, jag vidarutvecklar min orginaltanke under tiden som jag berättar om den vilket jag kan tänka mig är förvirrande för alla andra.
Jag gillar struktur och jag gillar att veta att en plan är genomförbar, jag är inte den som svävar ut eller modigt hoppar på nya tankesätt eller blir kreativ när det kommer till genomförandet. Jag är väldigt ordningssam vilket underlättar när jag ska strukturera upp min dag eller en planerad aktivitet, men när man arbetar med barn går det ju som de flesta säkert vet, inte alltid att följa en utstakad plan.
Jag försöker inte bli för involverad i diskussioner men det är inte alltid så lätt, däremot hoppas jag att jag ändå kan hålla mig kritisk och objektiv när situationen kräver det. Det är lättare sagt än gjort så klart men jag har förmågan att distansera mig från en hetsig diskussion eller jobbig situation. Mycket av det beror säkerligen på att jag har vad jag tycker är logiska och genomtänkta argument som alla borde kunna acceptera.
Det är också det här som jag vet gör att vissa tycker jag är irriterande, min syster har sagt flera gånger att jag är envis och argumentativ och inte ger med mig i första taget. Det är inte för att jag är obstinat och absolut måste ha det på mitt eget sätt, det beror helt enkelt på att jag är fast övertygad om att jag har den bästa lösningen och vill någon säga annorlunda så får de ta mig tusan upp till bevis.
Jag arbetar definitivt bäst under tidspress, eller i alla fall när jag vet att jag har si eller så lång tid på mig att bli färdig med något. Jag är en mästare på att skjuta på saker om jag vet att jag kan bli färdig närsom bara jag gör det någon gång. Känner jag inte piskan på ryggen så lägger jag gärna saker åt sidan och fokuserar istället på sådant jag vet att jag måste göra, saker som absolut inte kan vänta.
Det var säkert därför jag gjorde så bra ifrån mig i skolan där det fanns en fast ram för vad som förväntades av mig och när det var tänkt att jag skulle ha avslutat ett moment i min utbildning. Ett datum för när en uppgift skulle lämnas in eler en uppsats skulle vara inskickad är det enda som funkar, allting annat använder jag bara som en undermedveten ursäkt att strunta i att göra saker och ting.
De yrken som föreslogs var ju långt ifrån mitt nuvarande yrke, alla känns lite hårda och kantiga men å andra sidan kan jag ibland tycka att förskolläraryrket är för mjukt och fluffigt. Jag är definitivt inte en mjuk och fluffig typ, jag är en som pekar med hela handen, som har väldigt starka åsikter och som förväntar mig att världen ska falla in i en strukturerad och välordnad ram där allting flyter på perfekt.
Trots det kan jag inte tänka mig att arbeta med något annat, trots att att arbetet med barn är både kaotiskt och oberäkneligt så är det ändå det jag trivs med och bara för att min bild av en förskollärare inte stämmer in på min självbild så betyder det inte att jag är en dålig lärare. Jag är bara lite hårdare och kantigare än de där mysfröknarna som jag alltid föreställt mig jobbar med de minsta barnen.
Extrovert (E)
Du upplevs ofta av andra personer som en pratsam människa som sprider energi och väcker entusiasm hos andra. Du fokuserar gärna på människor och saker omkring dig. Du funderar ofta inte så länge på en fråga eftersom du vanligtvis har ett snabbt svar redo. Sitter du i möte, hamnar du ofta i livliga diskussioner med en större grupp människor. När du får e-post svarar du helst kortfattat eftersom du hellre kommunicerar ansikte mot ansikte med andra människor. Du har ett behov av att diskutera dig fram till en lösning under ett möte istället för att fundera över det ensam. Du tänker bäst när du pratar. Du får ofta försöka dämpa dig så att de mer introverta i gruppen får komma till tals.
- Social
- Pratar mycket
- När de pratar är det inte alltid genomtänkt
- Pratar för att kunna fundera
- Har ofta ett mycket akrivt kroppsspråk
När du lägger fram något börjar du ofta med fakta och konkreta exempel som talar om hur de kan användas i praktiken. Du presenterar ofta detaljrika förslag med idéer som är realistiska och baserade på praktisk erfarenhet. Dina förslag på lösningar till de problem som eventuellt uppstår, kan oftast användas omedelbart och genomföras med en gång. Du är ofta bra på att förbättra förslag och lösningar på problem som uppstår inom de angivna ramarna. Dessutom kommer du även att uppleva att det ofta är du som är med och ser till att den fastställda agendan följs under möten.
- Fakta
- Detaljer
- Hur saker och ting är här och nu
- Mest praktiskt
- Fokuserar på de fem sinnena
När du presenterar ett förslag är det ofta kort och koncist, och du har oftast undersökt fördelar och nackdelar för varje alternativ. Ditt sätt att lägga fram förslagen på är intellektuellt betonat, kritiskt och objektivt och om du ska överbevisas om att saker kan göras på ett annat sätt, krävs det motsvarande logiska och opersonliga argument för att du ska ta med dem i dina överväganden. Du börjar gärna med att förklara mål och avsikter med dina förslag. Om du ska arbeta med andra uppgifter än de du har tänkt dig, behövs oftast en del tid undet mötet för att motivera dig. Du betraktar gärna de mänskliga faktorerna som något som bara behövs tas med i beräkningen i sista hand, när de sakliga frågorna är beslutade.
- Analyserar
- Mer objektiv
- Lägger vikt vid principer och analytisk sanning
- Ser på ekonomiska fakta
- Tänker länge innan ett beslut fattas, ett beslut som de sedan håller fast vid
Du värdesätter ofta planer med strama tidsramar. Du bryr dig inte om ifall det inträffar överraskningar i samband med den fastslagna planen, varför du gärna vill informeras snarast om ändringar. Du förväntar dig oftast att andra runt omkring dig genomför sina uppgifter inom avtalad tid och du ger ofta klart uttryck för deras ståndpunkter och beslut. När andra hör dig tala, pratar du om resultat och uppnående av mål, och vid möten är du ofta fokuserad på de uppgifter som ska utföras.
- Planering
- Fokuserar på beslut
- Vill gärna se snabba resultat
- Vill avsluta en uppgift innan de påbörjar en ny
- Vill skapa system och ha kontroll
"Fokus på att strukturera arbetsuppgifter så att målet kan nås"
ESTJ-typer är ofta rationella, lojala och beslutsamma personer, de gillar struktur, planering och effektivitet. Deras främsta talang är att strukturera och skapa ordning i saker och ting, så att arbetsuppgifter kan avslutas. De är bra på att följa upp och berömma de personer som har utfört arbetet. De passar bäst för att arbeta inom existerande strukturer efter uppgjorda procedurer.
För ESTJ-typer är det viktigt att organisationen eller företaget är strukturerat och välorganiserat, så att de kan bygga upp välfungerande procedurer för att utföra arbete. Man hittar därför oftast denna typ i hierarkiska organisationer. Ofta hittar man ESTJ-personer i jobb där de kan utnyttja sin begåvning för att strukturera och bringa ordning i saker och ting snabbt och effektivt, så att målet kan nås. Därför hittas de oftast inom;
- försäljning
- ledning
- undervisning i tekniska ämnen
- polis och försvar
- chefer i mindre företag
- personlig service
Jag kan nog hålla med om en hel av detta; jag talar oftare än jag tänker efter men oftast eftersom jag redan har en åsikt om ämnet och därför ett färdigt svar; jag gillar att diskutera men kan ibland prata för mycket och har även en tendens att köra över folk, inte för att jag vill försöka tysta dem utan efetrsom jag är så inne i det jag själv försöker få fram att jag inte märker att de också har något att säga.
Att jag tänker bäst när jag pratar är en av anledningarna till att jag hemma ibland pratar högt för mig själv, särskilt när jag håller på med flera saker samtidigt. På jobbet blir det oftast så att jag börjar säga en sak men medan jag pratar om den saken så hinner fyra nya idéer dyka upp, jag vidarutvecklar min orginaltanke under tiden som jag berättar om den vilket jag kan tänka mig är förvirrande för alla andra.
Jag gillar struktur och jag gillar att veta att en plan är genomförbar, jag är inte den som svävar ut eller modigt hoppar på nya tankesätt eller blir kreativ när det kommer till genomförandet. Jag är väldigt ordningssam vilket underlättar när jag ska strukturera upp min dag eller en planerad aktivitet, men när man arbetar med barn går det ju som de flesta säkert vet, inte alltid att följa en utstakad plan.
Jag försöker inte bli för involverad i diskussioner men det är inte alltid så lätt, däremot hoppas jag att jag ändå kan hålla mig kritisk och objektiv när situationen kräver det. Det är lättare sagt än gjort så klart men jag har förmågan att distansera mig från en hetsig diskussion eller jobbig situation. Mycket av det beror säkerligen på att jag har vad jag tycker är logiska och genomtänkta argument som alla borde kunna acceptera.
Det är också det här som jag vet gör att vissa tycker jag är irriterande, min syster har sagt flera gånger att jag är envis och argumentativ och inte ger med mig i första taget. Det är inte för att jag är obstinat och absolut måste ha det på mitt eget sätt, det beror helt enkelt på att jag är fast övertygad om att jag har den bästa lösningen och vill någon säga annorlunda så får de ta mig tusan upp till bevis.
Jag arbetar definitivt bäst under tidspress, eller i alla fall när jag vet att jag har si eller så lång tid på mig att bli färdig med något. Jag är en mästare på att skjuta på saker om jag vet att jag kan bli färdig närsom bara jag gör det någon gång. Känner jag inte piskan på ryggen så lägger jag gärna saker åt sidan och fokuserar istället på sådant jag vet att jag måste göra, saker som absolut inte kan vänta.
Det var säkert därför jag gjorde så bra ifrån mig i skolan där det fanns en fast ram för vad som förväntades av mig och när det var tänkt att jag skulle ha avslutat ett moment i min utbildning. Ett datum för när en uppgift skulle lämnas in eler en uppsats skulle vara inskickad är det enda som funkar, allting annat använder jag bara som en undermedveten ursäkt att strunta i att göra saker och ting.
De yrken som föreslogs var ju långt ifrån mitt nuvarande yrke, alla känns lite hårda och kantiga men å andra sidan kan jag ibland tycka att förskolläraryrket är för mjukt och fluffigt. Jag är definitivt inte en mjuk och fluffig typ, jag är en som pekar med hela handen, som har väldigt starka åsikter och som förväntar mig att världen ska falla in i en strukturerad och välordnad ram där allting flyter på perfekt.
Trots det kan jag inte tänka mig att arbeta med något annat, trots att att arbetet med barn är både kaotiskt och oberäkneligt så är det ändå det jag trivs med och bara för att min bild av en förskollärare inte stämmer in på min självbild så betyder det inte att jag är en dålig lärare. Jag är bara lite hårdare och kantigare än de där mysfröknarna som jag alltid föreställt mig jobbar med de minsta barnen.
fredag 2 mars 2012
Sjukligt ointressant inlägg
Jag har nu varit hemma från jobbet i två dagar eftersom jag åkt på en rejäl förkylning. Egentligen började det redan i måndags med att jag fick feber efter ett par feberfria veckor och sedan har det eskalerat. I onsdags arbetade jag mellan tio och halv fem och febern kom och gick under dagen tillsammans med ett rätt så krasst allmäntillstånd och fram mot kvällen var jag helt däckad.
Torsdag morgon kom och det var bara att inse att det inte skulle bli något arbete, febern var skyhög och det gjorde ont både här och där (men konstigt nog inte i huvudet). Under dagen blev jag bara sämre och sämre, halsen började göra ont, öronen kändes som att de var fulla av bomull och näsan rann konstant. Under kvällen började jag även hosta och hostan satt i och blev värre under natten.
När jag vaknade i morse hade jag ont i bröstkorgen och halsen på grund av allt hostande och under dagen har jag även börjat få muskelvärk i ryggen eftersom hostan inte vill ge med sig. Just nu har jag ingen feber men har haft det under större delen av dagen. Jag har försökt sova eller vila så mycket som möjligt så dagen har ändå gått rätt så snabbt och jag hoppas febern är borta tills imorgon.
Det jag funderar mest på är om det är en vanlig förkylning eller influensa som jag har åkt på. Jag har ju alla influensasymptomen men jag brukar bli rätt utslagen även av en vanlig förkylning så jag har svårt att känna skillnaden och att gå till vårdcentralen känns onödigt. Om det är influensa kan de ju ändå inte göra något åt saken så jag fortsätter sjävmedicinera med Alvedon och hostdämpande och hoppas bli frisk snart.
Torsdag morgon kom och det var bara att inse att det inte skulle bli något arbete, febern var skyhög och det gjorde ont både här och där (men konstigt nog inte i huvudet). Under dagen blev jag bara sämre och sämre, halsen började göra ont, öronen kändes som att de var fulla av bomull och näsan rann konstant. Under kvällen började jag även hosta och hostan satt i och blev värre under natten.
När jag vaknade i morse hade jag ont i bröstkorgen och halsen på grund av allt hostande och under dagen har jag även börjat få muskelvärk i ryggen eftersom hostan inte vill ge med sig. Just nu har jag ingen feber men har haft det under större delen av dagen. Jag har försökt sova eller vila så mycket som möjligt så dagen har ändå gått rätt så snabbt och jag hoppas febern är borta tills imorgon.
Det jag funderar mest på är om det är en vanlig förkylning eller influensa som jag har åkt på. Jag har ju alla influensasymptomen men jag brukar bli rätt utslagen även av en vanlig förkylning så jag har svårt att känna skillnaden och att gå till vårdcentralen känns onödigt. Om det är influensa kan de ju ändå inte göra något åt saken så jag fortsätter sjävmedicinera med Alvedon och hostdämpande och hoppas bli frisk snart.
torsdag 1 mars 2012
Hur jag vet att jag är sjuk
- Jag har feber i några dagar före förkylningen
- Jag nyser alltid precis innan halsontet börjar
- Oftast blir jag tät i höger näsborre
- Förkylningshuvudvärk känns inte som vanlig huvudvärk
- Jag får ofta feberfrossa
- Jag får nästan alltid ont i vänster halsmandel (höger den här gången)
- Nacken och axlarna är stela
- Jag får febervärk i höfterna
- Ögonen är glansiga och ser inte ut som vanligt
- Fingerlederna är stela och fingertopparna är bortdomnade
- Jag tappar aptiten
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
