Jag har ett ex som brukade säga att jag tänkte för mycket, att jag överanalyserade allt och att jag hade svårt för att göra saker spontant utan att i alla fall planera lite i förväg. Idag när jag var på lönesamtal sa min chef att han tycker att jag oftast analyserar och tänker igenom saker innan jag säger dem, men så finns det gånger när saker bara bubblar ur mig utan att jag verkar ha tänkt på dem alls, eller i alla fall inte särskilt mycket.
Så nu vet jag verkligen inte vad jag ska tro längre. Jag är väl medveten om att jag ibland säger saker utan att egentligen tänkt igenom dem, föreslår saker utan att ha planerat upp dem in i minsta detalj, men för det mesta så känner jag nog ändå att jag kan balansera de två sidorna rätt bra. Det jag inte tänkt igenom innan, kan ju planeras ut efter att jag sagt det. Jag tror det är däri mitt problem ligger, att jag vill få ut det.
Jag är alltid så orolig att jag ska glömma något, något som känns viktigt för mig, och det enklaste sättet att gripa tag i tanken är att formulera den i ord. Om jag kan säga vad jag tänker på högt så är chansen stor att någon annan snappar upp det och håller det i minnet. Två huvuden tänker bättre än ett och allt det. På det stora hela tror jag nog däremot att min chef har mer rätt angående mig än mitt ex - vilket är en skrämmande tanke i sig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar