lördag 11 september 2010

Könsroller - Genetiskt eller inlärt beteende?

Som lovat, här kommer ett av de inlägg jag gått och funderat på under de senaste dagarna efter att ha läst en journal på DeviantArt angående könsroller och hur kvinnor och män är bra på olika saker beroende på det genetiska arvet från när vi fortfarande var jägare och samlare. Eftersom jag kan gå igång på det här med könsroller och hur barn präglas från födseln av påtvingade normer, så fann jag det rätt så intressant.

För den som inte klickar på länken eller som inte läser engelska, så går 'humons' inlägg ut på att män och kvinnors hjärnor fungerar olika beroende på tiden då vi var jägare och samlare, då männen jagade och kvinnorna stannade nära hemmet med barnen. Härav är män mer målinriktade (de jagar ett byte), medan kvinnor är bättre på att göra många saker samtidigt. Så här långt är 'humon' med men sedan funderar hon.

Här följer några fakta från 'humons' journal;
Kvinnor;
*är mer medvetna om sin omgiving
*märker av förändringar i sin närmiljö snabbare
*kan utan att titta veta på ett ungefär var andra människor befinner sig i rummet
*kan även på ett ungefär säga vad de andra gör utan att titta

Författaren argumenterar att ja, visst kan det vara nyttigt för en kvinna att ha rumsuppfattning om hon ska se efter barn och sköta hushållet samtidigt, men hon frågar sig om inte män borde vara lika bra på detta om de ingick i ett jaktlag, att veta var de andra jägarna befann sig och så vidare. Den här biten tycker författaren inte verkar vettig medan jag tycker den verkar fullkomligt logisk.

Att vara medveten om sin närmiljö handlar ju inte bara om att veta vart man lagt sina saker eller att man håller koll så att alla barnen är i närheten och inte vandrar iväg för att bli uppätna av björnar i skogen (livet var inte lätt som ni förstår), det handlar ju även om det där som många kallar sjättesinnet, att veta att något inte står rätt till, att det finns faror i närheten, saker man känner på sig vilket vi kvinnor är bra på.

Vidare skriver 'humon' att kvinnor är bättre än män på att läsa kartor, men eftersom vi har ett bättre lokalsinne så behöver vi inte använda dem och kan utifrån en enkel vägbeskrivning hitta till platser vi aldrig varit tidigare. Det här tycker författaren också verkar konstigt för borde inte män ha bättre lokalsinne om de ska ge sig ut och jaga, ibland långa turer, medan kvinnorna stannade nära hemmet.

Själv tycker jag det verkar helt solklart varför kvinnor har bättre lokalsinne. Medan männen spårade djur som vandrade fritt eller längs vissa upptrampade stigar, så befann sig kvinnorna i skog och mark kring hemmet där hon letade efter matkällor. Säg att hon skulle hitta ett ställe med mycket bär, då vore det ju väldigt bra om hon kunde hitta tillbaka dit igen, eller tala om för en annan kvinna hur man tog sig dit.

Jag tror starkt på att många av våra talanger beror på det genetiska arvet, att det är något vi lärt oss, precis som det är inprogrammerat i hjärnan att vi vaknar till emellanåt under natten bara för att kolla läget. De flesta är inte ens medvetna om att de vaknar till, kanske till och med öppnar ögonen. Och varför, kära läsare, tror ni vi gör det? Jo, för att kolla så att inga rovdjur är på väg att attackera oss medan vi sover.

Om sådana instinkter fortfarande gör sig påminda efter tusentals år av att inte behöva oroa sig för hungrig djur, varför ska det då vara så svårt att acceptera att även andra saker är instinktiva, inte inlärda. Varför är det fult om en man inte har något intresse av att ta hand om små barn, medan det är nästan ännu fulare att en kvinna faktiskt vill vara hemma med sina barn medan mannen går iväg och arbetar?

Som ett tillägg så vill jag även berätta om en dokumentär jag såg för ett tag sedan, om experiment gjorda på unga chimpanser (småbarnsålder), en grupp med både hanar och honor som fick välja mellan leksaker. Samtliga aphanar började genast leka med lastbilen, rulla den fram och tillbaka och pilla på alla mojänger, medan aphonorna började pyssla med dockan, kamma håret och dra i kläderna.

Om vi antar att dessa instinkter i människor går tillbaka till ett stadie när vi fortfarande var mer lika chimpanserna, så tycker jag det lutar rätt mycket åt att många saker som vi gör beror på ett genetiskt arv. Män gillar att jaga saker som rör sig och fort ska det gå, medan kvinnor är mer omvårdande och lugna. Sedan så lär vi ju oss så klart vissa saker också, som att rosa är en "tjejfärg" och killar håller på med motorer.

Det var inte dessa yttre inlärda saker jag ville beröra med det här inlägget, utan snarare de inre instinkterna, de som gör oss till dem vi är, som vi bygger vårt tänkande, handlande och kännande på, oavsett vilken färg vi gillar eller vilka intressen vi har. Min personliga uppfattning är i alla fall att vi alla har de här egenskaperna medfödda, vi behöver inte präglas för instinktivt så är vi redan medvetna om vår roll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar