Jag somnade på eftermiddagen, helt utmattad av att göra absolut ingenting på hela dagen och sov i tre timmar. När jag vaknade var det varmt och kvavt och hela lägenheten kändes som om den blivit inlindad i en blöt yllefilt. Att ett åskovädervar på gång visste jag redan innan huvudvärken började smyga sig på och innan regnet började slå mot fönsterrutorna med all sin kraft.
De första smällarna kom vid sju-tiden och sedan fortsatte det medan ljudet kröp närmare och närmare. Ett tag kunde jag bara se ljuset från blixtarna, sedan var de över skogen och till sist avtecknade de sig med träden som en svart kuliss i bakgrunden. Det small så högt att huset vibrerade ett par gånger, fönsterrutorna skallrade och båda katterna flög ur sängen för att gömma sig.
Hade jag bara fått plats under soffan hade jag gjort dem sällskap för åska och blixtar är det värsta jag vet och kvällens oväder höll i sig i två olidligt långa timmar innan det slutade lika plötsligt som det börjat, en enorm smäll blev avskedsnoten och efter det är regnet mot köksfönstret det enda som hörs. Det är svalare i luften nu och det är skönt men jag hade gärna sluppit smällarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar