Jag njuter i fulla drag av min sista tid i frihet innan jag börjar jobba om en vecka, envist förnekar jag att det är dags att börja ställa om dygnet och att jag inte längre kan skjuta på saker som måste göras. Istället gör jag saker som jag vill göra, går upp när jag vill på morgonen, struntar i att jag borde starta en maskin tvätt eller dammsuga golven. Latmasken i mig har fått göra som den vill den här sommaren och det tänker den inte ge upp.
Idag bär det iväg för en dag av sol och bad tillsammans med syrran och svågern. Kanske åker vi till deras sjö, kanske hamnar vi i Uddevalla tillsammans med hundra andra människor. Jag hoppas så klart på den mysiga sjön. Vattnet må vara gult men man slipper trängas med massor av folk och det enda som simmar i varrnet är fiskar, inga läskiga maneter som lindar sig runt ens ben... ja, i alla fall om man ska tro min syster.
Min svåger vill åka någonstans där det finns en kiosk och en parkering, något som deras sjö saknar. Där ställer man bilen utmed vägkanten och hoppas på det bästa, och vill man ha glass eller en dricka så får man ta med det själv. Jag kan i och för sig hålla med om att en glass kanske hade varit gott, men jag gillar att det är privat och lugnt vid sjön. För att inte tala om att det är betydligt varmare där än det är vid havet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar