Tandläkarbesök och annat som gör ont

Det är snart dags att gå till jobbet och om ett par timmar ska jag iväg till den läskiga tandläkaren för att laga en tand... Tror ni jag hade ångest i natt eller? När jag i vanlig ordning jagat upp mig själv i ett panikslaget tillstånd med kallsvett och hjärtklappning, var det bara att försöka lugna ner mig igen så att jag kunde somna.

När jag vaknade nu på morgonen tog det en stund innan jag kom ihåg att jag skulle till tandläkaren, mest var jag bara glad att jag även denna morgon lyckats vakna innan väckarklockan ringde. Som jag skrev igår gillar jag inte höga ljud när jag är precis nyvaken och väckarklockans signal är det ljud jag avskyr mest av allt.

Det var tyvärr vid uppstigning som jag insåg att tandlagningen inte är det enda som kommer göra ont idag, mitt högra knä som krånglat allt mer den senaste tiden har nu brakat ihop totalt. Jag kan inte vrida foten det minsta när jag går för då vrids knät också och smärtan strålar och hugger och isar allt på samma gång (så inte trevligt alltså).

Det hela började ju för ett par månader sedan med att det knäppte i knät vilket det fortfarande gör men inte lika högt, nu är det mer som ett lågt tickande varje gång jag börjar sjunka ner på huk. Jag har alltid blivit stel av att sitta ner för länge men sista tiden har det varit värre än vanligt, efter fem minuter på en stol haltar jag.

Också kom då dödsstöten i morse när jag skulle ta på mig strumporna och inte kunde lägga upp foten på knät, jag hade lyft den halvvägs när det kändes som att benet skulle gå av på mitten, kapat vid knät.Förhoppningsvis ger smärtan med sig om jag är snällt mot knät, men tills dess får jag undra om mitt illamående beror på smärtan eller nervositet inför dagens besök.