För ungefär en vecka sedan märkte jag att främre halvan av tungan känns sträv, som när man druckit något varmt och bränt sig. Problemet med det är att jag inte har bränt mig och istället för att gå över efter ett par dagar har jag fortfarande den där sträva, stickande känslan i tungan. Dessutom har jag haft känslobortfall i hela tungan till och från vid flera tillfällen den senaste veckan.
Det är väldigt enkelt att ropa MS varje gång man drabbas av mysteriska saker och så även denna gång. Jag har aldrig varit med om något liknande vad jag kan minnas och jag börjar undra om den bortdomnade tungan inte är en del av det uppsving av känslobortfall jag haft den senaste tiden. Lyckligtvis har det varit lokaliserat till underarmarna och händerna och inte varit särskilt allvarligt.
Annars har min sjukdom och mina symptom hållit sig lugna den här sommaren, jag har inte mått så där oförskämt bra som jag har gjort de senaste två somrarna men jag har heller inte mått sämre än jag gör i vanliga fall. Jag vill gärna tro att min fysiska hälsa har något att göra med det faktum att jag nu är helt fri från mediciner, både bromsmedicin mot MS och vakenhetspillrena.
Jag orkade helt enkelt inte fortsätta med dem, särskilt efter att jag av min läkare fått veta att jag till hösten kommer få en annan medicin som ges via dropp och bara en gång per halvår. Det är säkert jättedumt för även om man mår bra så händer det ju ändå saker med sjukdomsförloppet i nervsystemet, men just nu lever jag efter devisen att det jag inte vet har jag inte ont av.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar