En sund person i en sjuk kropp

Nu var det länge sedan jag skrev, mest för att jag varit både otroligt upptagen och för att jag sedan i fredags även varit vrålförkyld. Förkylningen i sig har ju aldrig gett med sig helt, bara blivit lite lättare att leva med och efter att jag fick hostmedicin utskriven av läkare i måndags och jag kunde börja sova ordentligt på nätterna igen, så trodde jag att allt skulle bli bra. Men det är så sant, man ska inte ta ut något i förväg.

I torsdags hade jag en trevlig kväll med syrran och hennes sambo, vi grillade på min balkong och åt en mumsig stek med potatissallad och majskolv till. Det tog emot att svälja för jag hade lite ont i halsen men inget jag inte kunde överleva. Så kom fredagen och jag skulle jobba, ingen klämdag för fröken Anne inte. Det var inte så många barn där så jag fick en del annat arbete gjort som inte alltid hinns med i vanliga fall.

Eftersom det var så får barn kunde jag även gå hem en stund tidigare och tur var väl det för inte ens en timma efter att jag kom hem så satte huvudvärken igång och halsen kändes tjock och svullen. Läkaren påpekade i måndags att mina lymfkörtlar var svullna men nu hade de växt till dubbel storlek och är synliga när jag tittar på utsidan av halsen i en spegel. Det ser för jävligt ut och värre har det blivit under helgen.

Igår, måndag, släpade jag mig till jobbet efter en sömnlös, febrig och mycket svettig natt. Att stå och gå blev jag illamående av och när jag kom fram till jobbet var jag kallsvettig. Mina halsmandlar var av storleken golfbollar och det lät väldigt tjock och grötigt när jag pratade, värre än vad det gjort på länge. Det gick bara inte att vara kvar så istället gick jag hem för att vänta tills de öppnade på vårdcentralen och ta bussen dit.

Jag satte mig i soffan för att vänta efetrsom jag inte vågade lägga mig ner på sängen. Nästan tre timmar senare vaknade jag, fortfarande sittande med huvudet hängande ner mot bröstet och vansinnigt ont i rygg och nacke - för att inte tala om att jag missat öppna mottagningen på vårdcentralen. Dit kom jag istället först idag, efter ännu en natt med genomblöta lakan och av att knappt ha fått en blund.

De tog nya prover för att kolla så det inte var halsfluss också bad jag dem kolla för något som heter mycoplasma som några av mina kollegor haft och tyckte jag borde kolla upp eftersom jag varit sjuk så länge nu. Så nu får jag vänta ett tag innan jag får veta hur det gick. Mina halsmandlar är i alla fall en aning mindre idag och det syns inte lika tydligt hur svullen jag är. Febern har gått ner och jag är inte lika trött.

Så kanske håller jag på att bli frisk nu... Ta i trä! Jag stannar i alla fall hemma från jobbet imorgon också för att återhämta mig och för att försökra mig om att det här inte bara är en tillfällig förbättring. Men det börjar bli så tröttsamt att vara hemma att jag snart klättrar på väggarna, men samtidigt så har jag väl fått inse att det inte är så bra att gå till jobbet och fortfarande vara lite småförkyld. Då blir man ju aldrig frisk.