fredag 16 november 2012

Mellan skuldkänslor och hopp

Det är alltså redan fredag inser jag när jag kollar på klockan på datorn, någon gång under veckan måste jag ha tappat bort en dag i feberyran och dagar som flyter ihop. Jag undrar om jag någonsin kommer bli frisk igen eftersom det inte känns som om jag ens är på bättringsvägar. Eller ja, har inte haft feber på ett dygn nu men det känns ändå som att jag blivit körd genom en mangel upprepade gånger.

Det gör ont på ställen som vanligen inte gör ont, i stort sett varje muskel i ryggen känns mörbultad och trots att jag varit riktigt jäkla dålig hela veckan så har jag ändå skuldkänslor för att jag varit borta från jobbet så länge. För att göra saken än värre så börjar jag oroa mig för att syrran inte kommer låta mig träffa hennes en vecka gamla dotter imorgon så som vi hade planerat i början av veckan.

Fast jag har fått tillåtelse att vistas i huset så länge jag inte har hosta (den är borta) och har varit feberfri en dag (vilket jag redan har) men jag hade ju liksom önskat få lägga vantarna på den lilla stjärnan också. Om jag inte har några fler förkylningssymptom idag så hoppas jag ändå få hålla den lilla. Värkande muskler och stela leder smittar ju i alla fall inte

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar