Det här är min tid

Vid det här laget borde väl alla ha ställt tillbaka sina klockor från sommartid och för min del känns det äntligen som att världen återgått till det normala efter ett halvårs galenskap då kroppen protesterat varje morgon att det är alltför tidsigt att gå upp. Jag förstår ju själva nyttan med den där framflyttade timman och antagligen är det meningen att de långa dagarna och solljuset ska underlätta men det är en stor fet lögn. Nu när vi är tillbaka i normaltid igen (finns tekniskt sett inget som heter vintertid) så känns allting så mycket mer... normalt.

Årets sista sommardag, om man nu kan kalla den det, tillbringade jag med familjen i Vänersborg där jag först tillbringade några timmar med min syster. Vi gick runt på Oktobermarknaden, köpte strumpor och marknadsgodis och mumsade varmkorv innan vi gick hem till mamma och började förbereda för kvällens middag. Det blev vi tre, syrrans färstman och hans föräldrar och en riktigt trevlig kväll med god mat (min syster, mästerkocken), god dessert, gott att dricka och roligt sällskap.

Höstens första dag tillbaka i normaltid ska jag ägna åt att göra ingenting alls men eftersom det skulle bli ett väldigt fattigt inlägg om jag skulle skriva om min brist på verksamhet så tänker jag inte tråka ut er ytterligare med det. Istället tänker jag önska alla en underbar dag tillbaka i normaltid och om himlen är lika grå och trist hos er som den är hos mig så ber jag er att inte bry er om det, imorgon bitti kommer ni vakna utvilade efter en "extra" timmas sömn och kanske ganska snart kommer gråheten vara ett minne blott när SNÖN kommer!!!