Sug på den

Nu är jag hemkommen från AT-mötet, nedtyngd av minnet av Elvis-mördaren och en julklapp från chefen. Kanske ska förklara det här med Elvis-mördaren först. Det var nämligen underhållning inhyrd ikväll, en Elvis-imitatör som hade väldigt trevlig sångröst men det där med engelskan var kanske inte hans starka sida också lyckades han glömma ungefär hälften av texten i verserna så det blev mycket humma-humma istället.

Roligt var det i alla fall, särskilt när han drog igång och dansade. Jag har nog aldrig skrattat så mycket på ett AT-möte tidigare, det var nog i klass med våra kvällsplaneringar räknat efter hur mycket högljutt skrattande det blev. Förutom Elvis bjöds det även på glögg och pepparkakor, gröt och skinksmörgåsar, och kaffe och After Eight innan det var dags för julklappsutdelning!

Kom hem med mitt stora fina paket (tyvärr tog jag ingen bild) och öppnade det. Det första jag hittar är två påsar med hårda runda saker i och sedan en kartong med ett fint fat. Öppnar påsen och hittar stenar, tittar på etiketten, häller upp stenarna i fatet och sedan tar jag en av de vita stenarna och tuggar glatt i mig den. Ja, för det här är inte vilka stenar som helst, det här är chokladstenar! De ser väldigt äkta ut, eller hur?