fredag 4 maj 2012

Allvarligt om bristen på allvar

Man får väl ändå säga att det här är en blogg som handlar om mig och mitt liv; vad jag gör, vem som sa vad, det senaste mysko MS-symptomet jag drabbats av, min brist på fantasi när det gäller middagsmat. Inblandat med allt detta vardagstjat händer det att jag då och då skriver ett argt inlägg om något jag läst i tidningen eller hört på nyheterna för det är sån jag är, håller jag med om något bryr jag mig sällan.

Är det så folk är i största allmänhet, engagerar de sig mest när de har något att stånga huvudet mot? Eller är det bara jag som lever i någon slagssvart-och-vit värld där allting jag håller med om inte är värt att lägga ner energi på eftersom det ändå borde vara så jävla uppenbart att varenda människa borde hålla med. Eller så kanske jag bara gillar att gapa och skrika om saker som gör mig förbannade när tillfället ges.

Någon särskilt allvarlig blogg lär detta nog aldrig bli i alla fall, en sådan där som enbart tar upp tunga ämnen som rör den stora samhällsdebatten. Visst kan det slinka in ett inlägg emellanåt angående förskolans roll i samhället eller något helt vansinnigt regeringsbeslut, men på det stora hela så ger jag mig sällan in i politiska sammanhang. Som alla säkert vet så ska man inte diskutera religion eller politik.

En annan anledning till att jag i stort sett aldrig tar tag i dessa tunga ämnen är eftersom jag finner dem ointressanta, jag är mycket mer intresserad av den mänskliga faktorn, vad folk tycker och tänker och gör. Vanligt folk som antingen beter sig extremt dumt åt eller som råkar illa ut på grund av någon annans dumhet - och då och då de som gör något bra men inte fan kan man skriva argt om sådant.

Det verkar mer och mer som att bloggens namn var ett väl valt sådant även om det aldrig var meningen att detta skulle bli en arg blogg, en förbannad blogg, det var en lek med ord som kanske har visat sig vara en slags självuppfylld profetia. Den förbannade (jäkla) bloggen blev en förbannad (arg) blogg. Fast nu börjar tankarna kana iväg i sliriga spår så det är kanske bäst att jag inte skriver något mer just nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar