Långdraget

Idag är en sådan där dag som jag inte är särskilt förtjust i, en allt-på-en-gång dag samtidigt som det är en alldeles-för-lång dag. Det är nämligen planerings-/stängningsdag på jobbet och medan barnen är hemma och får långhelg så ska vi i personalen lyssna på en föreläsare vi redan lyssnat på en gång, när han berättar (antar vi) exakt samma sak som han berättade sist gång. Så är det at byta chef.

Jag försöker kämpa på de här dagarna så att jag kan vara med hela dagen trots att det blir en heldag och jag egentligen inte orkar med sådant. Men i vanliga fall brukar dessa planeringsdagar ibfalla på fredagar så att jag kan vila upp mig över helgen. Den här gången är det alltså en måndag och jag oroar mig lite för att jag ska sabba resten av veckan genom att försöka vara med hela dagen.

Men som jag skrev ovan så är det inte bara en lång dag, det är även en dag då saker kolliderar och vid tio-tiden måste jag lämna föreläsningen och istället knata iväg till Försäkringskassan för det där mötet med min handläggare och en representant från Arbetsförmedlingen. Allt för att jag inte ska falla mellan stolarna när min sjukersättningsperiod tar slut och det strulat till sig med läkarintyg.

Förhoppningsvis ska mötet inte ta mer än trettio minuter, i alla fall enligt min handläggare, och sedan är det bara att ta sig tillbaka till övriga kollegor för att fortsätta dagen. Jag får se hur jag känner mig fram på eftermiddagen, om jag orkar att vara kvar ända till slutet eller om det här blir en av de dagar då min trötthet tvingar mig till att göra prioriteringar som inte har med arbetshängivenhet att göra.