Jag är en shopoholic

Hej, jag heter Anne och jag är en shopoholic. Det började i min tonår och har sedan dess eskalerat i stadig takt under de senaste tio åren eller så. Ett problem blev det inte förrän förra året då jag plötsligt fann mig inte bara med en fast månadsinkomst, men även en inkomst dubbelt så hög som något jag någonsin haft tidigare. Så vad gör man då när man plötsligt har alla dessa vackra sedlar och mynt till sitt förfogande.

En del gör säkert det vettiga och börjar spara; semesterkonton, pensionssparande och ett konto för oförutsedda händelser. Men inte jag för jag vill njuta av pengarna nu, inte om trettio år. Jag har inte kunnat unna mig något riktigt fint på åratal, inte utan en massa knogande och sparande. Det är väl antagligen därför jag blir lite vild och galen när jag går in i en butik och inser att jag kan köpa precis vad jag vill utan skuldkänslor.

Det här kan dock ses som ett problem, för nu shoppar jag precis hela tiden. Ska vi ut och handla mat, ja men visst, vi slänger ner ett par tröjor, några flip-flop sandaler och en pajform i kundvagnen. Ske syrran gå in och kolla på skor så kan ni vara säkra på att det är jag som kommer ut därifrån med tre par skor i kassen. Idag blev det tre klänningar och ett par leggings... Men jag står för det, jag heter Anne och jag är besatt!