Drömmer om ett hus...

Om jag får drömma lite fritt och vilt och galet, så skulle jag vilja ha ett hus.Ett alldeles eget hus där bara jag bor, med en gräsmatta och inga grannar som bor vägg i vägg. De får gärna bo på andra sidan den där gräsmattan, men inte närmare än så. Jag vill ha ett par träd och kanske lite fina buskar och blommor i rabatterna. Jag vill kunna spela musik på hög volym utan att ta hänsyn till grannarna och sola i trädgården.

Jag tittar på annonserna i tidningen och suktar, tittar på priserna och ryser. Självklart finns det nästintill ingen chans att jag kommer kunna skaffa ett hus, inte ens om det är litet och slitet och ligger i Dalslands djupaste och mörkaste skogar... Ja, okej, kanske då men vem fan vill bo i skogen? Jag klarar knappt ens av att hälsa på syrran i hennes trevliga lilla hus mitt ute i ingenstans, landet är ju hur läskigt som helst.

En trädgård fixar jag, det är inte så mycket öppen yta. Fält och åkrar är däremot skrämmande i all sin myckenhet, som om de aldrig tänker ta slut - och när de tar slut så kommer det ett fält till. Folk som bor på landet är helt enkelt inte normalt funtade, blir de aldrig trötta på monotin? Fält, fält, träd, hus, fält, fält, träd, träd, hus, träd osv, osv, osv. Jag kan ju knappt somna utan ljudet av nattgående tåg och biltrafik.