söndag 11 december 2011

Brott och straff

I The Washington Post (webbupplaga) läser jag att enligt en studie litar folk mindre på en ateist än de litar på en våldtäktsman. Studien genomfördes av psykologer vid University of British Columbia i Kanada och University of Oregon i USA och man ställde en flervalsfråga till 350 amerikaner och 420 kanadensare; Om en person körde in i en bil och lämnade platsen och sedan fann en plånbok och stal pengarna i den, är den personen mest trolig att vara en lärare, en lärare som är ateist, eller en lärare som är våldtäktsman?

Förutom att de tre svarsalternativen är rätt så dumma så valde de allra flesta att ateister var mer troliga att begå dessa brott. Deltagarna i studien var både religiösa och icke-religiösa så man får väl anta att det är en kulturell synpunkt och inte en religiös sådan att ateister är mindre trovärdiga, men man kan ju ända fråga sig vad som gör att folk skulle lita mer på en våldtäktsman som begår långt värre handlingar än att stjäla pengar ur en plånbok som de hittar på gatan. En förklaring ges av en av studiens författare.
"People find atheist very suspect [...] They don't fear God so we should distrust them; they do not have the same moral obligations of others. This is a common refrain against atheists. People fear them as a group." [Azim Shariff, assisterande psykologiprofessor vid University of Oregon, The Washington Post 2011-12-09]
Det här skulle alltså betyda att eftersom ateister inte behöver oroa sig för att straffas av en gud de inte tror på är de mer troliga att begå brott. Detta är ju långt ifrån ett nytt argument, jag har hört det i åratal att ateister anser sig kunna göra vad de vill eftersom de inte tror på Gud och följdaktligen saknar en moralisk kompass som talar om för dem vad som är rätt och fel. Jag kan ju inte tala för alla ateister men för min egen del så är detta så långt från sanningen man kan komma, min moraliska kompass är väl fungerande och används.

 Det är sant att när jag begår ett fel så tänker jag inte på att Gud nu skulle kunna straffa mig för detta, men är man lagbrytare finns det andra instanser med mycket mer påtagliga sätt att straffa någon och jag oroar mig mer för polisen occh resten av rättsväsendet än jag gör över svavelregn från skyn eller att jag skulle hamna i Helvetet efter min död. Som med många andra saker finner jag det onödigt att oroa mig över fiktiva händelseförlopp även om jag hyser en oresonlig rädsla för zombie-invasioner och elaka spöken i garderoben.

Jag säger självklart inte att en ateist inte skulle kunna backa på en bil och sedan smita men det handlar mer om hur de är som person och inte vad de tror elle rinte tror på, jag kan med största säkerhet säga att mer än en troende person i världen någon gång har gjort något sådant. Själv skulle jag aldrig göra det och inte heller stjäla pengar ur en plånbok som jag hittade på gatan. Däremot skulle jag inte säga nej till en hel väska full med pengar om jag hittade den ute i skogen och det inte fanns några ID-handlingar i väskan.

Men de är ju knappast för att jag är ateist som jag skulle vilja ha en väska full med pengar och jag vet de som genast skulle lämna in väskan till polisen och vara lika nöjda - och säkert finns det de troende som liksom jag skulle ta väskan. Vad kan de skylla på? De tror ju på Gud så deras moraliska kompass borde ju peka rakt norrut hela tiden och ändå skulle de kunna tänka sig att göra något sådant, precis som de faktiskt begår riktiga lagöverträdelser och vad jag vet har ingen av dem blivit straffad av deras Gud än i alla fall.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar