Då var jag ytterligare en visdomstand fattigare. Om jag nu bara kan få ut den tredje också så kommer mitt liv och framför allt min mun kännas så mycket bättre. Jag fick lite skäll av tandläkaren för att jag inte varit hos tandläkaren på sisådär två år och att jag gått alltför länge med hål i visdomstanden som han drog ut, men så länge jag inte har ont så struntar jag hellre i tandläkarbesök. Mitt övermod från igår blev dog snabbt bort när jag satt i väntrummet idag och nervöst vickade på foten, gnagde på naglarna och knakade med knogarna.
När det väl blev min tur att gå in till tandläkaren var jag så spänd att tandsköterskan frågade om jag var rädd, men när vi väl var på väg såg jag ingen anledning att backa ur och när röntgenplåtarna var tagna och bedövningen lagd så gick det otroligt snabbt att få ut den jäkla tanden. Tyvärr ville läkaren inte ge sig på tanden i underkäken men eftersom jag inte har ont av den så kan jag nog vänta ett litet tag till. Fast jag har fått stränga order om att inte låta det gå ytterligare två år innan mitt nästan tandläkarbesök.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar