Multipel skleros; Del 1 – Vad är MS?

Multipel skleros (MS) är den vanligaste neurologiska sjukdomen bland unga vuxna och bryter vanligen ut någon gång mellan 20 och 40 års ålder även om man kan få det både tidigare och senare än så. Det finns ungefär två miljoner människor i världen med diagnosen MS och är vanligast bland befolkningen på det norra halvklotet. Av någon anledning är MS nästan helt obefintlig bland samer, inuiter, asiater och människor på södra halvklotet.

MS är en kronisk sjukdom vilket betyder att det är något man får leva med resten av sitt liv i större eller mindre utsträckning. Alla MS-patienter drabbas olika hårt, en del kan gå hela livet utan att känna av några symptom alls efter det inledande skovet, så kallad benign eller lindrig MS, medan andra drabbas mycket hårt. Vad som gör att man får MS är fortfarande oklart men beror antagligen på en kombination av gener och miljö.

Eftersom MS är en autoimmun sjukdom angriper det egna immunförsvaret kroppen och man får inflammationer i det centrala nervsystemet (CNS) i hjärnan och ryggmärgen. I enkla drag får immunförsvaret för sig att myelinet, det fettlager som ligger runt nervtrådarna och som låter signalerna färdas obehindrat, är ett främmande ämne som ska attackeras. Efteråt kan det bildas ärr som gör att signalerna går fram långsammare

Eftersom nervsystemet styr kroppens funktioner kan dessa inflammationer och ärr orsaka en mängd olika symptom, allt från domningar och felsignaler i form av kittlingar eller en brännande känsla, till yrsel, synrubbningar och även kognitiva besvär. Vilka symptom man får beror på var i hjärnan och ryggmärgen som inflammationerna sitter och nya symptom kan dyka upp nästa gång man drabbas av ett skov.

Det finns fyra former av MS; benign (lindrig), skovvis fortlöpande, sekundär progressiv och primär progressiv. Den första formen, benign, innebär att man återhämtar sig helt mellan varje skov utan någon permanent funktionsnedsättning och ofta med endast ett fåtal skov under början av sjukdomsförloppet. De övriga tre formerna innebär att man har skov och/eller symptom under i stort sett hela tiden man är sjuk.

Skovvis fortlöpande MS är den absolut vanligaste formen och tre fjärdedelar av alla MS-patienter blir diagnostiserade med denna form. Det innebär att man drabbas av skov som helt eller delvis går tillbaka mellan gångerna och skoven kan bestå av både nya och återkommande symptom. I de allra flesta fall övergår denna form så småningom till sekundär progressiv MS. När detta sker får man inte längre skov utan istället trappas befintliga symptom stadigt upp.

Primär progressiv MS är den form som är ovanligast då man inte har några skov alls och istället trappas symptomen upp stadigt redan från början utan perioder av återhämtning emellan. Denna form av MS är svår att behandla och det finns idag inga bromsmediciner mot vare sig primär eller sekundär MS. Har man däremot den skovvis fortlöpande varianten finns flera mediciner som tas i sprutform; Copaxone, Avonex, Rebif och Betaferon, samt Tysabri som ges som dropp.

Alla dessa mediciner tas med olik frekvens, någon varje dag och en annan en gång i veckan. De fungerar även på olika sätt och har olika stor effekt. Några av de vanligaste biverkningarna av att ta sprutorna är rodnader och svullnad på stickstället, men även influensaliknande symptom så som feber och värk. Den medicin som ger allvarligast biverkningar är Tysabri vilket också är varför man endast ges denna medicin under observation på sjukhus.

Drabbas man av ett svårt akut skov kan man få kortison men det är viktigt att tillägga att kortison inte har någon effekt på själva sjukdomen, det är en tillfällig lindring och inte ett botemedel eller bromsmedicin. Det finns även en mängd andra mediciner som man kan ta för att lindra diverse symptom, vare sig det gäller fatigue, smärta eller muskelstelhet. Man kan även göra saker själv, t.ex sjukgymnastik för att lindra symptom.

Några av de vanligaste symptomen vid MS är;

• Fatigue (extrem trötthet, utmattning)
• Synrubbning
• Känsel- och styrkenedsättning
• Balansstörning
• Koordinationsstörning och yrsel
• Smärta
• Spasticitet (stelhet)
• Kognitiv påverkan (minne, problemlösning osv)
• Blåsrubbning
• Sexuell dysfunktion
• Psykiska problem

Det blev ett långt inlägg med mycket fakta och inte så mycket om mig själv och min MS, men jag tänkte ta igen det i andra inlägg där jag tänkte berätta lite om hur det är för mig att leva med den här sjukdomen, vilken bromsmedicin jag har och hur den fungerar, samt vilka mina symptom är och hur de påverkar min vardag. Vi får se hur länge jag orkar hålla på med det här men några till inlägg om MS kommer det helt säkert att bli.