Multipel skleros; Del 3 – Synrubbning

Väldigt många som får MS kommer under utredning på grund av problem med synen, jag har hört fler gånger än jag kan räkna att optiker eller ögonläkare skickat remiss till neurologen när en inflammation på synnerven upptäckts. Själv tyckte jag inte att jag hade några problem med synen under de första åren efter min diagnos men som med allting annat har jag i efterhand insett att mina synproblem funnits lika länge som mina andra symptom.

Det finns en rad olika symptom som sätter sig just på ögonen när man får MS; dimsyn, dubbelseende, blixtar i ögonvrån, smärta bakom ögat och även smärta vid berörning av ögonlocken. När problem med synen blossar upp brukar det i alla fall för min del handla om dimsyn, det är ungefär som att försöka se genom frostat glas, allting är suddigt och många gånger grådaskigt eftersom även färgseendet försämras.

Precis som med alla MS-symptom kan problem med synen försvinna helt eller endast delvis och brukar även komma tillbaka när man får nya skov eller gamla symptom förvärras när man till exempel har en infektion i kroppen, som en förkylning. För mig blir smärtan ofta värre fram på eftermiddagen och känns ungefär som en blandning av spänningshuvudvärk och torra ögon trots att man har varken eller.

Något som kan vara fruktansvärt obehagligt när det gäller synproblem är de blixtar jag ofta ser i ögonvrån, som små vita sick-sackande blixtar som verkar så verkliga att jag nästan kan svära på att jag hör ett fräsande, sprakande ljud. Dessa kommer oftast när jag har tittat rakt fram en längre stund, till exempel när jag sitter vid datorn eller läser en bok och sedan sneglar åt sidan. Oftast brukar smärtan i ögat förvärras av detta.

Det symptom som är synligt för andra kallas nystagmus och är något jag skrivit om förut. Det innebär att man drabbas av ofrivilliga ögonrörelser, antingen att ett eller båda ögonen inte riktigt hänger med i rörelsen när man tittar från en sida till den andra (utan att röra huvudet) eller att ögongloben "hoppar" till i sidled. Fram tills relativt nyligen var det här inte symptom jag själv märkt av även om jag läst om det i min journal.

Under de senaste månaderna har jag vid tre tillfällen (ungefär en vecka i gången) känt hur ögat plötsligt rört sig av sig själv. Det känns lite som när en nerv ligger och rycker i ögonlocken men istället för ett lätt ryckande i huden så känns det som att ögat har fått ett eget liv och kastar sig åt sidan där inne i ögonhålan. Medan en ryckande nerv kan vara irriterande så blir i alla fall jag illamående när min nystagmus gör sig påmind på detta obehagliga sätt.

Jag har även märkt att jag ofta ser linjer som vågrörelser eller kurvor, det gäller både raka linjer som till exempel husgavlar och även rörliga saker, särskilt när de inte är direkt framför mig utan lite vid sidan om. Särskilt märkbart är det när jag går på trottoaren och bilar kör förbi, istället för att de rör sig i en rak linje bort från mig så upplever jag det som att de väldigt mjukt svänger bort från mig samtidigt som jag vet att de färdas rakt fram.

När det gäller raka linjer är det något jag inte upplever lika ofta och då oftast som ett daller istället för en faktiskt kurvad bana, föreställ er hur det ser ut när man kan se hettan dallra över asfalten på sommaren fast i mitt fall rör sig vågorna lodrätt och åt sidan istället för vågrätt och uppåt. Mina problem med synen är dock små och inget som stör i mitt dagliga liv annat än att det är lite jobbigt att alltid ha ont i ögonen och ibland se sämre.