Tripp, Trapp, Trull

Som jag säkert nämnt tidigare, och som alla som känner mig redan känner till, är att jag har katter. Jag har faktiskt så många som tre katter, alla med sina olika sätt att vara, personligheter och egenheter. Nu kanske någon tycker att tre katter är helt galet och jag får väl hålla med, för det är inte bara skoj och dans på rosor när de börjar jävlas alla tre på samma gång, men man får så väldigt mycket tillbaka att det är värt det.

Knasen 8 år och 9 månader
Den äldste herren i huset, som fyller nio år den 19 maj. När han kom till mig var han världens gosigaste, mest lekfulla och pratglada kattunge man kan tänka sig - även om han var och fortfarande är lite nervöst lagd. Han var väldigt fascinerad av saker som rörde sig under täcket och attackerade gärna i skydd av mörkret.

Ofta sprang han omkring och dunsade in i väggar och dörrar när benen inte ville bromsa in i tiden.Han är fortfarande pratig och gosig, och vill gärna kura ihop sig i knät när man tittar på TV. Däremot har han slutat springa in i saker och har istället börjat halta lite när han sovit för länge och blivit stel i kroppen.

Han sover mest hela tiden, utom mitt i natten när han går runt och pratar och gärna vill ha svar. Jag är relativt säker på att han lärt sig härma mig, för han kan säga både mamma och Na-Na [vilket är mitt smeknamn på honom]. När han kastrerades trodde vetrinären att han kunde vara någon slags siames-blandning, men jag tror mer på egyptisk mau.

Förutom Knasen och Na-Na, kallas han även Lejonet på grund av sin sluttande näsa och i mina mörkare stunder får han även heta Jävla Kattfan! Han har den otrevliga vanan att spy i tid och otid, eftersom han även hetsäter. De dagarna är jag inte lika glad eller särskilt förtjust i honom, men han brukar oftast bli förlåten när han kommer och vill kela och sitta i knät senare på kvällen.

Bast 7 år och 11 månader
Bast kom till oss när Knasen blev för ensam, jag hade ju skolan att gå till och han tyckte alls inte om att vara ensam. Bast var då en svart liten tuss med lite vita strån här och där och en[!!!] rosa tå mitt bland alla de svarta.

Hon föll direkt för Knasen även om han var lite mer avvaktande till en början. Hon är född 28 mars och var runt 14 veckor när jag fick henne men hade inte riktigt kommit över sin mamma och använde därför Knasen som surrogatmamma i nästan ett år, snuttade bland annat på honom och bökade honom i magen.

Numera är hon en gammal surkatt, men man kan emellanåt få sitta bredvid henne och gosa - men man får aldrig ha henne i knät eller bära henne för det hatar hon. Hon är fortfarande mycket fäst vid Knasen men behöver inte alltid vara precis bredvid honom, varsitt soffhörn går precis lika bra. En tröttare katt får man leta efter, att sova är allt hon gör.

Hon kommer inte alls överens med Chai, hon skriker och fräser och morrar åt honom när han går förbi. Det kan nå rätt så höga decibel här hemma när de två drar igång, men det är bara Bast som skriker och gapar. För det mesta går det att plocka undan henne från Chai för att få tyst, även om han ibland ska jäklas och springa efetr henne bara för att få henne att skrika igen. Hon är lite tokig, men vansinnigt söt, en bondkattflicka med superskön attityd.

Chai (uttalas Kaj) 2 år och 6 månader
Detta är mitt stora åbäke till katt i sin favoritpose, på rygg och med framtassarna rakt upp i vädret - oftast sticker han upp baktassarna också vilket ser roligt ut när han drömmer och det liksom rycker i hela kroppen på honom. Så här har han alltid legat, och överallt; på golv, bord, stolar, soffor, i sängen.

Han kom till mig hela vägen från Skåne där en kompis fått en kull kattungar någon gång i augusti, som var till hälften norsk skogkatt. Chai är inte alls så långhårig som de flesta skogkatter, man ser det mest på den massiva kroppsbyggnaden och det faktum att svansen är yvigare än vad den är på vanliga bondkatter.

Han har alltid varit stöddig, verkar ha attityden att han är störst så han kommer vinna och behöver därför inte bry sig. När Bast morrar åt honom tittar han oftast bara på henne och går därifrån, även om han är en retsticka ibland också. Verkar njuta något ofantligt av att bara stå och stirra på Bast tills hon sätter igång att morra och då ser han nästan djävulskt nöjd ut.

Han älskar att låtsasbrottas med Knasen, de två kommer jättebra överens och ligger ofta i samma soffa - om än med lite avstånd emellan. På natten har han bestämt att sängen är hans och jagar bort de andra två. I sängen får bara han, jag och hans gosedjur sova. Gosedjuret heter Snutten och är Chais surrogatmamma som han inte kan leva utan. Försvinner Snutten är det katastrof, det är skrik och letande hela natten.