Effekter av värmen och ljuset

Min MS-sköterska undrade om jag ville testa en kylväst, kanske är det värmen som gör mig så trött. Varmt här hemma, varmt vatten när jag duschar, soldyrkare när jag går ut. Jag sa att hon kunde skicka hem lite information men valde att inte låna en väst trots allt. Jag sänkte temperaturen på elementen för ett par månader sedan och har börjat skölja av mig med kallvatten innan jag kliver ur duschen, allt för att väcka kroppen.

Men kylväst tänker jag inte använda och värmen tänker jag inte sluta njuta av, särskilt inte när den kommer i form av strålande sol och klarblå himmel. Ute är allting grönt och vackert, knopparna på träden slåpr ut i rasande fart i den sista tidens värmebölja och på jobbet ligger vi på gräsmattan och har det härligt. Det är korkekens tid som min underbara kollega uttrycker det, varma slöa dagar i trädens skugga.

Fast än så länge så håller jag mig mest i solen, skuggan är fortfarande lite småkylig och jag vill njuta av ljuset och värmen till max. En annan sak som har med det vackra vädret att göra, är alla blogginlägg. Jag känner mig piggare rent mentalt, vinterns mörker är borta och framåt ligger ljuset, de långa dagarna som gör att det känns lite lättare att leva. Jag känner mig starkare och starkare för var dag som går.

Det är en härlig känsla, att äntligen få känna att man mår bra efter all oro, all värk i kropp och själ. Jag blir fortfarande gråtfärdig ibland, känner att allt känns tungt och orättvist och att jag inte orkar kämpa mer, men på något sätt blir det enklare att handskas med under den här tiden på året. Jag kanske inte är lycklig och jag är inte frisk, men jag är glad och det är en seger i sig själv, att ha något att glädjas åt och se fram emot.

JUst precis nu ser jag fram emot en helg av ingenting, en helg utan en massa måsten och tvång, en helg av att bara vara. Jag känner att jag behöver det, tid för Anne, tid att inte tänka på det som komma skall. Får jag aktivitetsersättning? Får jag det inte? Måste jag skriva in mig på Arbetsförmedlingen? Och hur kommer mitt liv att se ut om ett år, fem år, tio år, vad kommer hända med mig, min MS och livet i största allmänhet?

Men i helgen ska det inte bli några sådana frågeställningar (hoppas jag), inga mörka stunder där allting känns hemskt och tungt. Snart ska jag träffa min syster så att vi kan åka och handla mat och ikväll, om jag känner för det, kanske jag testar Zumba, det nya träningsspelet jag köpt till min Wii. Men bara om jag har lust, bara om jag känner för det. För den här helgen handlar bara om att vilja, inga måsten.

Jag hoppas att alla ni som läser detta också får en underbar fortsatt fredag och en lika fantastisk helg som jag tänker ha. Njut av försmaken av sommaren så mycket ni kan och tänk på mig som tar långa, sköna sovmorgnar och ligger utslagen på balkongen fram på eftermiddagen när solen rört sig runt huset och jag äntligen får njuta av den. Måndag är långt borta, flera miljoner sekunder. Ha det underbart!