I fredags kväll, efter en väldigt trevlig dag hemma hos syrran på landet, verkade min förkylning ha försvunnit nästan helt. Jag hade ingen feber utan hostade bara lite grann. Men så kom lördagen, en lugn dag då det mest ansträngande jag gjorde var att ta en tur till apoteket, och allteftersom timmarna gick så hostade jag mer och mer. Det är sån halvt torr, halvt slemmig hosta och river i halsen och håller mig vaken halva nätterna.
Jag kan ju säga att jag är smått trött på att vara sjuk nu, det började ju redan förra helgen men blev bättre under veckan och sen slog det till igen mot slutet av arbetsveckan. Gårdagen verkar ha varit någon slags katalysator för jag hostade i stort sett hela gårdagen och nu på morgonen. Tänk att man kan bli så trött av att hosta och flämta efter andan mellan omgångarna, det känns nästan som ett träningspass för lungorna.
Men precis som i fredags så tänker jag inte låta en jävla förkylning stoppa mig och idag blir det påskmiddag hemma hos mamma, mina syskon och deras respektive ska komma och vi ska äta ugnsstekt kyckling. Problemet vi har är att den då ska vara i ugnen, vilket har fått min syster att tänka om vad gäller den smaskiga kltftpotatisen och istället tänkte att vi skulle äta vanlig kokt potatis, vilket jag tycker är skitäckligt.
Jag kan förstå att det kan verka märkligt, att jag inte gillar potatis men äter potatismos, pomme frites, klyftpotatis och i stort sett alla andra former av den lilla knölen. Min mamma säger att jag aldrig gillat kokt potatis, eller kokta grönsaker för den delen, trots att jag kan äta i stort sett hur mycket råa grönsaker som helst. Jag misstänker att det har något med den mosiga, vattniga konsistensen att göra.
Som min kompis Tez brukar säga, jag är i en känslig ålder när det kommer till kokta grönsaker och rotfrukter. Jag ska ringa till syrran och lägga fram lite förslag om att kanske göra stekt potatis istället, så slipper vi det där med att ha två olika saker i ugnen. Nu ska jag sluta skriva om dessa spännande saker innan ni blir alldeles till er av spänning. Jag vill inte hållas ansvarig för att ni får hjärtattacker allihopa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar