Är du full eller?

Det är tydligen så att allt som krävs för att jag ska börja raggla och det ska snurra i skallen, är en kväll med god mat, ingen alkohol och fantastiska kollegor att dela många go'a skratt med. Ikväll avtackade vi vår kokerska som ska gå i pension om ett par veckor och det närmaste jag kom alkohol var doften av rödvin som kollegorna drack. Om jag är så här yr i skallen nu, så vet jag inte hur det ska bli när jag väl dricker själv.

Nu ska jag ta det lugnt resten av kvällen och imorgon ska det bli en tur in till stan för att uträtta lite ärenden och om jag kommer ihåg så ska jag försöka få en tid att klippa håret i nästa vecka. Har funderat på att klippa det kort igen men jag tror jag hoppar över det och bara tar topparna som fått växa i ett års tid nu. Barnen på jobbet säger "Åååh, vad långt hår du har nu, fröken" och det får jag väl jålla med om.

Det är långt ifrån att vara ända ner till rumpan som det var när jag klippte mig kort sist gång, men ett år till av att låta det växa som det vill så lär det vara lika långt igen. Nu när jag gjort dagens blaskiga inlägg om ingenting alls så ska jag fortsätta vara så oproduktiv som bara är möjligt. Är det ens gång någon som läser bloggen numera? Jag kan ju knappast vara särskilt intressant att följa i mina tråkiga tankegångar.