Dumheter man säger

Igår förmiddag gottade jag mig i det faktum att min pollenallergi inte gjort sin närvaro känd ännu i år. Idag ställde jag upp balkongdörren i tio minuter för att vädra och nu både rinner och svider/kliar mina ögon. Jag vill minnas att det finns något gammalt ordspråk om just det där med att inte säga för mycket för då drabbas man av eländet själv... eller något sådant. Det är min mamma som är bra på ordspråk, inte jag.

Min kära mor har alltid haft en massa mer eller mindre intressanta talesätt som jag aldrig hört någon annan använda, ett av de mest populära under min uppväxt var; "Vilja men inte få, slipper man inte då?", vilket rakt översatt betyder "Sluta tjata, unge, du får ändå inte allt du pekar på". Ni kan tänka er att det var frustrerande för en godissugen unge att få höra det där även om det var först långt senare som jag förstod exakt vad det betydde.

Numera översätter jag dessa ordspråk till engelska för mina vänners skull, jag har en irländsk väninna som ständigt kräver att jag underhåller henne med ny talesätt, eller proverbs som hon kallar dem. För att vara helt ärlig så börjar de ta slut, i alla fall de jag minns. Kanske är det dags att be mamma fylla på listan innan allt jag har kvar på lager är; "Inte illa pissat med halva musen torr", vilken jag fortfarande inte förstår.