Man blir ju helt svettig! Idag när jag kom hem från jobbet upptäckte jag att min internetuppkoppling gått och dött medan jag var borta. Efter lite letande hittade jag en installations-CD från när jag skaffade det nya modemet och försökte mig på en installation. För att göra en lång och deprimerande historia kort, så funkade det inte så bra. Jag kom så långt som att koppla in strömmen och nätverkskabeln, men sedan var det stopp.
Efter det sjätte misslyckade försöket ringde jag upp supporten och bad om hjälp, men killen i andra änden kunde inte göra så mycket och problemet kvarstod - även om det fråns hans ände såg ut som att jag skulle ha tillgång till internet. Efter det samtalet suckade jag lite och försökte finna mig i att inte ha något internet på ett tag - herregud, hur skulle jag överleva?! - och sedan bestämde jag mig för att ringa min mamma...
Som ni kanske gissat så funkade inte det heller. Har ju telefonen kopplat till modemet så tänkte att det kanske var något lurt, varpå ja än en gång ringer till supporten. Första samtalet ringde jag från mobilen av bara farten, andra för att jag inte hade något val. Fick börja dra om sladdar och pröva en massa olika saker, men hoppet syntes vara ute - och sedan dog batteriet på mobilen medan jag berättade om min brandvägg.
Vid det laget var jag varm och svettig, irriterad och dammig - ja, okej, jag erkänner! Det bor några dammråttor bland sladdarna under mitt skrivbord. Pluggade in batteriladdaren i mobilen bara för att upptäcka att sladden är cirka 20 centimeter för kort och jag fick sitta på golvet bredvid skrivbordet medan jag ringde samtal nummer tre och fick prata med ännu en av killarna på supporten - och äntligen, halleluja!
Inte bara visste den här killen vad felet var, han kunde lösa det också så nu har jag både internetuppkoppling (uppenbarligen!) och hemtelefon. Mobilen ligger så snallt på laddning och jag är inte längre lika varm och irriterad som jag var för några timmar sedan. Däremot börjar jag bli lite hungrig så snart ska det bli middag här hos mig... så snart jag kommer på vad det är jag skulle vilja äta. Bacon kanske...?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar